Glenn Strömberg

Publicerad i Salt&Peppar

Maradonas magiska bollkänsla, Messis genialiska dribblingar, Ronaldos tillslag eller när Zlatan skrev världshistoria med sin bicycletas mot England i höstas.

Glenn Strömberg älskar att prata fotboll.

Fotboll och mat.

Det lyser lika mycket i ögonen på honom när han beskriver känslan när Sergio Agüero sköt Manchester City till Premier League-guldet med målet i 94:e minuten som när han pratar om en parmesanost som lagrats i nästan två år eller den där pastan som sakta fått torka.

-Kärlek, säger Glenn. Jag älskar det där ögonblicket när alla tror att det är kört och Agüero skickar in bollen och jag blir lycklig av en spaghetti al olio, aglio e peperoncino.

Glenn Strömberg lägger ifrån sig morgontidningen, som naturligtvis är den rosa La Gazetta de llo Sport, dricker den sista skvätten espresso och går igång.

-Du ville ’la snacka lite mat, säger han på sin oefterhärmliga göteborgska med italiensk artikulation.

Precis. Och fotboll, förstås. Salt & Peppar går i djupled med legenden och kommentatorn som nördarna kallar ”Gud”. De som hänger kvar vid varje ord han säger när han kommenterar Premier League, Champions League eller landslaget.

-Jaha, du, säger Glenn med ett brett leende. Så du är också en sådan. Helt okej.

Vi skulle gå igång om maten. Om hans Glenn Strömberg Collezione/Collection Italiana med pasta, såser, oljor, vinäger, ostar, charkuterier och efterrätter.

Vi skulle.

Men vi pratar om Arsenal en stund först, och när Kommentatorsguden rett ut begreppen för en nervös, hängiven och besviken Arsenal-galning blir denne lugn.

Sådan är han, Glenn. Lika mycket fotbollsnörd som de nördar han guidar genom matcherna på Emirates Stadium, Old Trafford, San Siro eller Camp Nou.

-Ni som kollar Premier League vet redan så mycket och då kan jag ta ut svängarna rejält och bli kanonnördig. Haha… jag är ju lite ”Rain man” under matcherna.

Vi pratar fotboll, glider över på mat. Det går i varandra, för det är ju Glenn Strömberg. Två sidor av samme man. Det är passionen han hade redan när han tog UEFA-cupen med IFK Göteborg 1982. Som drev honom i proffslivet i Benfica och Atalanta och som tung mittfältare i landslaget.

Hans stora, varma hjärta bultar lika hårt för en djupledpassning eller en perfekt ”knorrad” frispark som för en paprikabruschetta eller en bronsvalsad scialatielli-pasta.

-Pastan måste vara gjord på gammeldags sätt, säger Glenn. Den ska torka långsamt, ha den sträva ytan, som bronsvalsningen ger, för då fastnar såsen. Min pasta är sådan.

Glenn stannade kvar i Bergamo i Lombardiet när han slutade spela fotboll, för här är ju allt så mycket kärlek. Frun Simona, de tre barnen och sedan i december också ett barnbarn. Men det handlar också om kärleken till staden, regionen…till maten. Han var redan etablerad och hyllad fotbollskommentator, men älskar mat så mycket att han ville ge oss svenskar chansen att smaka hans favoriter.

Han lade upp taktiken, började bygga upp ett lag och 2004 startade han  Glenn Strömberg Collezione/Collection Italiana. Den rustiska pastan, såserna, bruschettatoppingen, peston, olivoljan, balsamvinägern, parmesanostarna, charkuterierna, efterrätterna och vinerna är  Glenns smörpassning rakt in på det svenska matbordet.

– De stora, naturliga smakerna, säger han. Enkelheten och kvaliteten. Specialiteterna från de olika regionerna. Jag är ingen kock men jag vet hur det ska smaka. Oj, oj…när svärmor kommer och lagar mat. Det är en höjdare.

Glenn luktade och smakade sig igenom hela Italien. Pratade med producenter. Förhandlade.  Och pratade fotboll.

-Allting handlar om personliga kontakter. Någon sa: ”Du måste kolla in den där snubben, han gör kanonost”. Då blev jag presenterad och vi snackade. Osten var perfekt. När jag letade en bra pastatillverkare kollade jag runt i trakterna kring Neapel. Då fick jag kontakt med en tillverkare i Gragnano. Kanonpasta, tyckte jag, men först ville han inte göra någon deal.

Det var då Glenn och pastatillverkaren började snacka fotboll. Glenn drog storyn om när hans Atalanta skulle möta SSC Napoli på San Paolo-stadion i Neapel. Det här är under den klassiska epoken när Diego Armando Maradona spelade i Napoli. Både Glenn och Maradona var lagkaptener.

-Jag stod i en stor gång under arenan och värmde upp innan de andra i laget. Jag hade precis börjat trixa med bollen. Då kom Maradona och hans entourage. Maradona började jonglera med bollen precis intill mig. Han skickade han upp den i en skruv runt en fem meter hög pelare. Bolljäveln snurrade runt pelaren i en spiral och kom ner på hans högerfot. Då gjorde han samma grej med vänsterfoten, upp med bollen runt pelaren och ner på foten.

-Då började jag stretcha när mina lagkompisar kom. ”Du stretchar väl aldrig”, sa de. ”Näe”, sa jag. ”Men nu gör jag det”.

Glenn fick sin pastaleverantör.

-Produkten måste vara den bästa men det måste kännas rätt med producenten. Ibland har jag faktiskt tackat nej för att jag inte fått rätt känsla för producenten. Jag känner alla jag jobbar med, snackar med chefen och de anställda. Jag vill kunna lita på folk. Det måste vara genuint. Äkta matkärlek, liksom.

Att säga att Glenn Strömberg älskar italiensk mat är öppet mål med målvakten på läktaren, men frågan är vilken svensk mat han saknar.

-Frukosten, säger han. Sådant kan inte italienarna. Jag vill ha kokta ägg, müsli, mörkt bröd och ost och leverpastej. Världens bästa frukost.

Världens bäste fotbollsspelare genom tiderna?

-Lionel Messi. Han har allt. Tekniken, dribblingarna, kylan och de vassa avsluten. Han har redan gjort mer än Maradona men blir nog aldrig lika stor. Maradonas karisma var enorm.

Vi ska inte återge denna nördarnas sammansvärjning som följer resten av den här förmiddagen, där två vuxna män allvfarligt analyserar allt från djupledspassningar, färg på matchstrumpor eller huruvida Zlatans fjärde mål mot England i höstas är historiens snyggaste mål.

-Nej, det är det inte. Jag har viserligen aldrig sett något liknande, det är enastående unikt. Men det är inte snyggast.

Bästa matchen du någonsin sett?

-Manchester City mot Queens Park Rangers förra våren. Sista ligamatchen och City var tvungen att vinna för att ta guld. Agüero som gjorde 3-2 i 94:e minuten och fixade titeln till City. Då gick jag ”bananas”.

Kommentera